Höstrace

För ett par helger sedan seglade jag KM i BKSS Billdal söder om Göteborg. Det är inte min hemmaklubb men jag seglade som gäst. Den här seglingen är säsongsavslutning för klubben och alla båtar seglar mot alla med gemensam start och modifierat SRS-tal för att även de yngsta Optimist seglarna ska ha en chans att vinna.

Inte direkt OS-kval med andra ord men ett tillfälle till en rolig segling. Denna dag sken solen och det blåste kraftigt, 11-13m/s och mer i byarna. Många seglare drog sig ur pga vinden och till start kom förutom jag ett antal Lasrar och ett par olika RS-båtar, totalt ca 10 båtar. Det var kul att komma dit med Wetan eftersom många är duktiga seglare och blev nyfikna på min bastard.

Jag riggade båten och fick vänta en stund på sjösättning eftersom det är lite trångt vid bryggan. Det kändes som min vind och jag tyckte jag  borde ha goda chanser att ta hem seglingen i den kraftiga vinden och jag var riktigt otålig på att komma iväg.

Till slut fick jag båten i sjön och hann köra några vändor innan start. Banan var en triangelbana med kryss-slör-slör-kryss-läns-kryss. Det var en ganska kort bana och trångt mellan öarna och jag lämnade därför gennakern på land. I vanlig ordning, jag är ingen van kappseglare, missade jag starten och kom iväg långt efter de andra. Fockskotet krånglade också och jag kom ytterligare efter.

Nu började jakten. När jag hade ordning på grejorna gick båten enormt bra, hårdvindskryss är min favoritbog i Weta:n. På första kryssen passerade jag de flesta båtarna och i slutet av andra slören gick jag upp i ledning. Jag såg framför mig hur jag skulle defilera runt banan sista varvet och blev väl en smula övermodig. Vid ett slag fick jag inte loss fockskotet i tid och innan jag fick upp farten gick all kraft till att välta båten. 

Det här var min första kapsejsning och fastän det gick ganska långsamt lyckades jag inte stoppa förloppet.

Denna tävling blev väldokumenterad. Det finns massor av bilder på klubbens hemsida och jag plockade följande bildsvit:

Två sekunder innan kapsejsning

Här syns att focken är skotad på fel sida och båten trycks ned.

Weta med nosen i vädret

Här håller jag på att resa upp båten. Det var grunt där jag kapsejsade, två till tre meter uppskattningsvis. Masttoppen fastnade i botten och båten kom aldrig helt upp och ner. Det var ganska lätt att resa upp den igen. Som synes ligger masten mot vinden vilket inte är helt idealiskt. För att inte få sidoskrovet i huvudet när båten restes simmade jag undan någon meter...

Weta utan rorsman

...vilket var ett misstag. Så fort båten restes och fick vind i seglen stack den iväg som ett skott, jag hade inte en chans att få tag på den.

Jag fick lift med en gummibåt och kom ikapp båten, jag återupptog seglingen och slutade till slut femma.

Vad har jag lärt mig av detta? Två saker:

1. Använd alltid säkerhetslinan i hårdvind. Faller man av någon anledning överbord har man inte en chans att komma ikapp.

2. Om du kapsejsar, ha inte för bråttom upp igen utan tänk ut en plan för hur du ska agera när båten rätas upp. Denna gång fanns hjälp inom räckhåll, utan hjälp hade det blivit jobbigt.

Eik Törnqvist, Weta 422